Världens bästa vovve!

Jag måste skryta lite! Ikväll har jag verkligen världens bästa vovve!

Vi (jag och min mamma) är nyss hemkomna från en härlig skogspromenad med lös, springande, lycklig vovve. I vanlig ordning springer lillvovven omkring på femmans växel (om inte sexans...) och på ganska långt avstånd. Jag ser hur han försvinner in i skogen på vänster sida om stigen, inget konstigt där...utflykterna vid sidan om stigen är många och långa när det handlar om vår Chapp, och blir borta en bra stund. När sedan jag och mor min hinner ikapp hunden kommer han springandes i full karriär ut ur skogen, korsar vägen och sätter av mot lägdan på andra sidan skogsdungen. Det syns på hela hans kroppsspråk att nu har han fått syn på något riktigt spännande. Jag tänker för mig själv att nu är det kört, han kommer aldrig att komma på inkallning nu, och tittar ut mot lägdan. Där skuttar det omkring tre lösa hundar. Suck.
Men mot bättre vetande plockar jag i alla fall upp visselpipan och kallar på honom trots den uppenbara risken att det inte skulle fungera och därmed äventyra den nystartade visselpipeträningen. Döm om min förvåning när hunden vänder på en femöring och springer tillbaka till mig! !!!!! !!!!!!!!!!!!!!! !!!!!!!!!!!!!!!!!

Vi hade verkligen alla odds emot att den inkallningen inte skulle fungera. Men det funkade! Herregud vilken stolt matte man är ikväll! :) Tacka hundgudarna för visselpipa och leverpastej i kombination! Det är grejer det!

Slut på skrytet! :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0