PRAG Dag 1
Resan kunde definitivt ha startat bättre än den gjorde. Någon sorts magåkomma vars detaljer jag inte vill besvära er läsare med höll mig vaken mer eller mindre hela natten före avresan. Väckarklockan ringde klockan 04.00, inte för att jag sov då men i alla fall, och jag måste ha sett mer död än levande ut när jag steg på planet på Falmark. Till och med kabinpersonalen tittade medlidsamt på mig, men efter en hel del magmedeciner och stark vilja så lugnade det sig och innan vi mellanlandade i Sundsvall så kändes det i alla fall lite bättre.
Fram kom vi i alla fall till slut och det första jag konstaterade var att Prag kan detta med monsterrulltrappor. (Som vanligt får ni sno på huvudet eftersom jag fortfarande inte vet hur jag ska göra för att rotera bilderna...) Shit, man fick svindel både på uppvägen och nervägen. :) Långt upp till höger (förutsatt att ni snott på huvudet eller skärmen...annars långt upp till vänster) ser ni Johan och resväskorna, och han är inte ens nästan uppe ens där...
Att hitta från tunnelbanan till hotellet visade sig senare bli en lite knepigare historia än vi väntat oss, och under veckans gång förstod vi också att vi hade krånglat till det onödigt för oss och gått upp ur tunnelbanan åt helt fel håll. Det är lätt att vara efterklok.
Så småningom kom vi oss i alla fall till hotellet (Hotel Atos) och det var faktiskt riktigt mysigt. Trevlig personal och fina rum, toaletten såg nästan helt ny ut. Snabbt konstaterade vi att vi var hungriga så vi kikade efter vad Lonely Planet rekommenderade och promenerade några kvarter till en liten källarrestaurang som hette Bar Bar. Min första mat på nästan 24 h!!! Sen när vi ändå var i gång tog vi en tur med bergbanan uppför Petrinkullen.
Första utsikten mot Pragborgen, från bergbanan.
Petrintornet, 299 trappsteg!!! Den utsikten bestämde vi att se en annan dag...
Eftersom vi latat oss och tagit bergbanan upp så fick vi för oss att vara lite hurtiga och promenera ner, förbi Strahovklostret och sen vidare via gatan Nerudova - helt klart en av Prags charmigaste, brantaste och längsta gator.
Strahovklostret.
Utsikt under promenaden ner mot centrum.
Efter dagens (och för den delen nattens) strapatser var vi riktigt, riktigt trötta så det blev sovläge redan klockan 20.00! Och vi sov som stockar! Det hade man inte trott...
Back in Sweden...
En av de bästa sakerna med att komma hem är att få prata svenska igen med de allra flesta man möter. En annan bra sak är att få sova på sin egen kudde, dricka vatten ur kranen och att träffa världens goaste och gladaste lillvovve igen. :)
Vi har haft en fantastisk vecka om endera dagen kommer en mastodontuppdatering, bilder utlovas... :) Men först ska jag uppdatera mig vad alla ni andra bloggat om sen sist!
Off to Prague
Idag är första dagen på semestern - gissa om jag sovit som en stock i natt? :)
Imorgon ska stora resväskan packas, hunden lämnas till hundvakterna och sen tidigt på måndag morgon bär det av till Prag! See ya om en vecka! :)
Vädrets makter
Alldeles nyss satt jag ute i det gassande solskenet på balkongen. Bikinin var på och boken jag läste var bra.
Nu spöregnar det och jag tror att Åskar är ute på promenad.
Vädrets makter är förunderliga. Ännu mer förunderligt är att just nu tycker hunden att ett toalettbesök skulle vara på sin plats. Regnkläder på. :)
Spårdagbok 10 juli
Efter avslutningen på spårkursen har jag och hunden tagit lite spårledigt, men nu är vi på gång igen. Jag ska försöka hinna med åtminstonde ett spår till innan vi åker till Prag om en vecka.
Terräng: Började i lite gles gammal skog varvat med nyskog för att sedan gå över till ängsmark. Spåret svalutades i tät barrskog med mossbelagd mark.
Väder: Soligt, ca. 20 grader varmt.
Särskilda förhållanden: Första spåret med 3 vinklar. Tidigare har vi haft max 2 vinklar.
Längd: ca. 250-300 m
Liggtid: ca. 2 h
Hunden var lite osäker vid spårupptaget men när han väl kom igång så tycker jag att han spårade riktigt bra, koncentrerat till och med. Alla tre vinklarna tog han utan problem, denna gång krävdes det inte ens någon längre betänketid i vinklarna utan han tog dom nästan direkt.
Bloduppehållen verkar han klara utmärkt, jag märker dem inte ens trots att jag vet att det är där.
Som vanligt när vi spårar i närheten av golfbanan störs han bland lite av "golfljuden". Idag var det någon som körde omkring en golfvagn som gnisslade så det var vi visst tvungna att lyssna noga och länge på innan vi kunde fortsätta. Men han tog upp spåret på en gång när han väl lyssnat klart.
Något jag tycker är bra det är Chapps förmåga att hitta egna vattenhål i mossan när det är varmt då vi spårar.
Gud vs. spöken
Varför anses man vara en vettig människa om man tror på Gud men ett smärre psykfall om man tror på spöken?
Till och med i dassböcker kan intressanta tankar väckas...
