Björn
Ibland är det lite väl spännande att vara ute i skogen. Som när man stilla promenerar på en skogsväg och någon upptäcker björnspår på vägen. Eller när man kommer fram till spårslutet och någon precis har gjort sitt nummer två precis bredvid klöven. Eller när någonting stort brakar iväg i skogen precis bredvid vägen där man går.
När allt detta händer under samma dag (igår) - då är det spännande att vara i skogen. :)
Spårdagbok 27 juni
Idag var det dags för avslutning på spårkursen, fyra timmar i myggskogen! :) 30 grader varmt var kanske inte optimala förhållanden för hunden men myggen låg i alla fall lågt.
Terräng: Barrskog som sedan övergick i slyig terräng mot slutet.
Väder: Gassande sol, 30 grader varmt och inte ett moln så långt ögat kan nå.
Längd: ca. 300 m
Liggtid: ca. 2 h
Särskilda förhållanden: Dike strax efter spårstart, dock hyffsat torrt. Första spåret med bloduppehåll.
Det var som sagt extremt varmt idag och det märktes verkligen på hunden. Dessutom hade han nog stressat en del före efter att ha suttit tillsammans med de andra hundarna och väntat medan vi la spår och åt lunch under liggtiden. Jag försökte få honom att dricka innan på gick på spåret men han ville inte och sen när vi skulle börja spåra var han inte alls med på noterna. Han nosade ett par dm efter spåret men gick sedan av och rullade sig och hittade ett vattenhål i diket som han drack ur, sen blev han mer sugen och tog upp spåret när jag visade honom på det igen... det är inte lätt att vara hund när det är 30 grader varmt.
Sen tycker jag att han spårade riktigt bra en väldigt lång sträcka innan han tog en av sina små pauser för att rulla sig i riset. Den första vinkeln var inget problem efter att ha tagit en lov för att undersöka åt vilket håll älgskrället egentligen tagit vägen. Sen hände något konstigt... vi missade den andra vinkeln men kom ändå rätt på spåret - utan att varken jag eller Lena som följde med märkte något. Chapp måste ha genat ordentligt i hörnet så att vi inte märkte något. Sånt händer.
När vi närmade oss slutet var Chapp helt slut av värmen så vi stannade upp och gav honom lite vatten så att han skulle orka fortsätta sista biten. Med lite stöttning tog han sig fram och rullade sig förnöjt - i bajs!!!! Något sorts djur hade under liggtiden roat sig med att bajsa precis bredvid klöven! Jaja.
Jag är faktiskt mycket nöjd idag, med tanke på värmen. Tänk så bra det hde gått om det varit tio grader mindre varmt... :)
Har jag berättat?
Har jag berättat att vi har världens bästa hund? Jag kanske har nämnt det nån gång tidigare.... :)
Idag gick vi en hel promenad med lös hund som höll sig i närheten av oss nästan hela tiden...utan att försöka sticka iväg! :) Visserligen var hunden trött och slö och märkbart tagen av värmen men i alla fall. Man ska värdesätta de små sakerna. :)
Spårdagbok 24 juni
Nu börjar vi vara på banan igen, hundens tankar verkar nu återigen vara mer inne på spårning än nånting annat. Nu känns det kul igen!
Spårlängd: Glömde räkna eftersom jag hade lite bråttom när jag la spåret, inte så väldigt långt, 200-300 m kanske.
Terräng: Gammalt kalhygge, ganska mycket högt gräs samt lite blöt , jordig mark på sina håll.
Väder: Mkt varmt, 25 plusgrader och sol vid spårläggandet. Ca 16 grader varmt och kvällssol vid spårandet.
Liggtid: ca. 2 h
Hunden spårade i ett lugnt tempo och jag upplevde att han var noggrann. Han gjorde flera stora lovar längs raksträckorna men tog alltid spåret självständigt igen utan att söka stöd hos mig. Matte hade också gjort sin hemläxa och väntade ut honom utan att ge någon hjälp överhuvudtaget, om man bortser från att försöka hålla linan i ordning... :)
Första vinkeln tog ganska lång tid eftersom rotvältan framför vinkeln tydligen behövde en noggrann undersökning innan vi kunde fortsätta. Vinkel nummer två tog han hyfsat beslutsamt efter att ha slagit en lov för att försäkra sig om åt vilket håll älgen tagit vägen. Sen var det mer eller mindre raka spåret fram till spårslutet utan någon extralov runt klöven som varit mer regel än undantag sista tiden.
Jag är riktigt riktigt nöjd! :) Hurra
Ibland ska man ha tur också...
Vi har som sagt varit på äventyr i Borås under midsommarhelgen och jag måste säga att det blev en helg i turens tecken för somliga....
Det började i lördags då jag gick på toaletten på COOP i Borås. När jag gjort det som skulle göras och lämnat toeletten så ropar någon efter mig i högtalarna. På väg till kundtjänst tänker jag att jag förmodligen har hört fel för vad skulle någon möjligtvis kunna vilja mig? Nästan framme kommer jag på det, handväskan är inte med mig. Mycket riktigt ligger den snällt och väntar i kundtjänst, jag hade glömt den på toaletten och en städare hade hittat den strax efter att jag gått därifrån! Puh.
Man kan tänka redan nu att jag borde köpt en trisslott men det var tur att jag inte förhastade mig och utnyttjade den tur som slagit till. Igår hade vi en hel del väntetid på Arlanda innan vi skulle flyga hem till Skellefteå så vi hittade en soffa längst bort på terminalen där vi slöade sista timmarna innan vi skulle flyga hem. Dom började borda vårt plan i ovanligt god tid så vi skyndade lite hastigt mot vår gate som naturligtvis var i andra ändan av terminalen. På väg in i planet ska jag ta upp min mobil och stänga av den och upptäcker då att den är BORTA! Puts väck, Finns ingenstans. Johan provar att ringa efter den men vi hör den ingenstans. :( Först tänker jag att om den är kvar vid sofforna så får den vara det, men av någon anledning ändrar jag mig och går fram till kabinpersonalen och förklarar situationen och dom lovar att vänta när jag springer för att kolla.
För den som inte vet kan jag berätta att ovan nämnda terminal är väldigt avlång. Typ 500 m avlång. Och det fanns ju inte direkt tid till att ta denna plötsliga promenad med ro utan enda alternativet var att springa. Vilket jag gjorde medan alla stirrade.
Döm om min förväning då telefonen ligger under sofforna där vi låg och väntade. Den måste ha glidit ur min ficka och landat under soffan. Jag plockar upp den i farten och får några leenden av ett par gubbar som sitter i fåtöljerna bredvid. En tumme upp får jag med mig på vägen av en av dem. :) Sen var det bara att lubba tillbaka tvärs över terminalen. Jag var hyfsat andfådd och ganska varm i kläderna när jag kom injobbandes på planet. :)
Tur i oturen var ju att dom boardade så tidigt, annars hade jag inte hunnit tillbaka och hämta telefonen. Vi vart inte ens försenade pga. min glömska utan lyfta precis enligt tidtabell i alla fall! :)
Avslutningsvis kan man konstatera att min tur för denna sommar förmodligen är slut nu. :) Så att köpa en trisslott vore förmodligen slöseri med pengar... :)
En ovanlig dag
Tidig uppstigning. Elefanter. Tigrar. Savann. Pingviner. Giraffer. Vargar. Dinosaurier. Spöregn. Sol. Köttbullesmörgås. Hundmys. Vattentorn. Fotografering. Varma mackor.
Jag har definitivt haft sämre dagar!
Jag har definitivt haft sämre dagar!
Äventyr i Borås
Här kommer en snabbrapport från söder, nämligen Borås. Vi har flugit hit över helgen för att fira midsommar med johans farmor och faster. Mycket trevligt!
Det här med att flyga är för mig ett äventyr i sig men jag måste faktiskt säga att jag var riktigt duktig den här gången. Jsg tror att det berodde på att jag vart så upptagen med att oroa mig för att lämna lillvovven på hundpensionat så att all oro var liksom slut vid det laget då det var dags att sätta sig på planet. Lite korsord håller dessutom tankarna på annat håll så jag inte hinner tänka på att jag sitter på ett flygplan. :)
Det här med hundpensionaten är helgens största äventyr faktiskt. Herregud vad jobbigt det var att lämna honom där, trots att jag vet att han förmodligen har det jättebra. Bland annat har dom två STORA ängar som är inhängnade där han får springa allt han orkar!
Men det var jobbigt för mattehjärtat i alla fall. Men det är förmodligen nyttigt för både hund och matte. Men det ska bli väldigt roligt att komma hem till världens gladaste hund! Det är framsidan av myntet... :)
Imorgon bär det av till savannen, eller Borås djurpark. Jag vet inte vem som längtar mest, jag eller Johans kusin som är fyra år... ;)
Det här med att flyga är för mig ett äventyr i sig men jag måste faktiskt säga att jag var riktigt duktig den här gången. Jsg tror att det berodde på att jag vart så upptagen med att oroa mig för att lämna lillvovven på hundpensionat så att all oro var liksom slut vid det laget då det var dags att sätta sig på planet. Lite korsord håller dessutom tankarna på annat håll så jag inte hinner tänka på att jag sitter på ett flygplan. :)
Det här med hundpensionaten är helgens största äventyr faktiskt. Herregud vad jobbigt det var att lämna honom där, trots att jag vet att han förmodligen har det jättebra. Bland annat har dom två STORA ängar som är inhängnade där han får springa allt han orkar!
Men det var jobbigt för mattehjärtat i alla fall. Men det är förmodligen nyttigt för både hund och matte. Men det ska bli väldigt roligt att komma hem till världens gladaste hund! Det är framsidan av myntet... :)
Imorgon bär det av till savannen, eller Borås djurpark. Jag vet inte vem som längtar mest, jag eller Johans kusin som är fyra år... ;)
Spårdagbok 15 juni
Spårlängd: ca. 350 m.
Terräng: Blandskog
Väder: En del regn under liggtiden, ganska vindstilla, uppehåll under spårandet. Mulet och kvavt.
Liggtid: 3-4 h.
Särskilda förhållanden: Spåret korsade en väg efter vinkeln, första spåret som någon annan än matte lagt.
Så var det dags för kurs igen och för första gången var det inte matte som lagt spåret. Hunden spårade väldigt lugnt och samlat NÄR han spårade. Tyvärr var han väldigt disträ och jag upplevde att hjärnan liksom inte alltid orkade med varför han utimellanåt behövde ta en paus och göra något annat. Suck. Jag hoppas verkligen att det är som Lena säger att det sitter i åldern. :)
Vinkeln tyckte jag att han tog ganska bra när han väl tog den och det känns ju bra i alla fall.
Vad som stör mig lite just nu är att han ofta missar spårslutet och tar en lov runt det för att sen hitta klöven. Men det kanske reder sig med tiden.
Matte ska nu koncentrera sig på att inte oroa sig så mycket när hunden gör någonting annat än spårar. Jag ska bara stanna upp, undvika ögonkontakt och inte prata. Jag ska bara vänta ut hunden tills han gör det han ska igen. För han vet ju vad som ska göras. Sen ska jag också prova lägga lite vinklar som inte är helt räta.
Hundj-el
Och för en gångs skull refererar inte titeln till min egen hund utan till någon annans!
Jag och Chappen var ute och promenerade i godan ro i duggregnet och går förbi en gård där grinden står öppen. Även dörren till lägenheten står öppen. Chapp vet att det bor en Schnauzer (mellan?) där så självklart stannar han upp utanför grinden och kikar in. Precis när Chapp är på väg att fortsätta kommer schnauzern utrusande ur lägenheten och hoppar på Chapp. Schnauzern hugger mot Chapps hals men missar och utan tanke på min egen säkerhet motar jag bort hundj-eln och ryter åt honom att sticka därifrån. Jag har ju övat en hel del på att ryta åt hundar så lite kraft får man allt i rösten när det gäller...så schnauzern drar öronen åt sig och lubbar tillbaka in till sin matte som ropar på honom. Hon kom inte ens ut och hörde hur det hade gått för min hund. :(
Visst f-n kan man väl hålla grinden stängd om hunden inte kan hålla sig på gården?
Det är konstigt det där, jag tänker inte ens efter före innan jag går emellan. Man skyddar verkligen sin hund precis som sitt barn. Om man tänkte efter en liten sekund skulle man ju kunna reflektera över risken att själv bli biten ganska allvarligt men den tanken hinner man inte ens tänka.
Tack och lov blev det ingen skada denna gång heller...
Rör inte min hund! Matte blir ond...
Skrämmande
Har någon mer än jag märkt att främlingsfientliga grupper gör sig allt mer synliga i vår stad? Hela Anderstorp är tapetserad med stickers med en www-adress på som jag inte tänker göra reklam för genom att skriva ut. Direkt när jag såg den fick jag en känsla av att budskapet bakom denna knappast kunde vara positivt men man ska ju inte döma utan att ha belägg för det så jag kollade upp den, och mycket riktigt, det var precis som jag misstänkte.
Jag såg imorse att nån försökt skrapa bort klistermärkena efter vår promenadväg! Bra jobbat! Tyvärr såg jag också på deras hemsida att dom idag är ute och sätter upp nya.
Vart är världen på väg? Varför kan vi inte leva sida vid sida allihopa? Varför kan det inte bara vara ok att vara olika?
Spotify och kyrkogården
Jag har nu invigts i fenomenet Spotify och måste erkänna att jag gillar det. Lyssna på musik alldeles lagligt utan att hela lönen ska gå åt till att köpa svindyra skivor! :)
Inte för att jag förstår hur det hänger ihop det där med att Spotify är lagligt, trots att det är gratis... Så internetsmart är inte jag. Tror jag ska fråga nån som vet för att stilla min nyfikenhet! :) Nån som läser kanske vet?
Idag följdes jag och Jenny åt till Kattas grav i Bureå och planterade en fin ros. Man kan inte fatta att det redan har gått ett år sedan hon dog. Någonstans djupt inne finns det fortfarande en liten gnagande känsla av att det inte var meningen att hon skulle dö, jag trodde ju att hon skulle bli frisk. Det var liksom livets sätt att kasta i ansiktet på en att livets gång kan aldrig förutsägas. En hård läxa.
Spårdagbok 13 juni
Dags för nytt spår med vinkel...
Spårlängd: ca 150 m.
Terräng: Ganska tät blandskog, högt blåbärsris.
Väder: ca. 15 grader varmt, ganska kvavt, regnade lite mitt i liggtiden, uppehåll under spårandet.
Liggtid: ca. 3 h.
Särskilda förhållanden: Blåbärsriset var väldigt högt så blodspåret låg betydligt högre än klövspåret.
Hunden arbetade i ett väldigt bra tempo idag, lugnt och samlat. Första delen av spåret spårade han bra men ju högre blåbärsriset blev desto högre spårade hunden. Förmodligen gick han enbart på blodspåret. Han gjorde ett rejält tapp en liten bit före vinkeln, kanske var det något riktigt spår som störde? Det syntes att han verkligen spårade, inte bara irrade fel. Jag tog tillbaka honom till spåret, efter att han rullat sig noggrant i någon smarrig doft, och sen spårade han säkert genom hela vinkeln och resten av spåret.
Jag är väldigt nöjd med hur han tog vinkeln denna gång så jag väljer att fokusera på det som gick bra och inte tänka så mycket på det som gick mindre bra. :)
Detta börjar kännas lite deprimerande. Spårandet har ju alltid varit Chapps grej men just nu fungerar det inte alls. Jag tror att anledningen till att jag blir besviken är att jag börjat ta sikte mot spårprov innan sommaren är slut. Nu lägger jag ner alla dessa planer för tillfället och så får vi helt enkelt se hur det går. Blir det inte i år så finns det ju fler tillfällen. Spårandet ska ju vara kul! :)
Spindelpanik
Igår kväll hade vi precis satt oss tillrätta i soffhörnet och eftersom jag var lite hungrig lutade jag mig fram för att ta ett äpple ur fruktskålen som stod på bordet. Förstå min panik när det kryper fram en så hääääär stor spindel under en apelsin. Den va verkligen asstor. Hade den krupit omkring på golvet hade jag nog kunnat hantera situationen på ett mer behärskat sätt men i fruktskålen ska det banne mig inte vara några spindlar!
Behöver jag berätta att Johan fick ta hand om otyget? Han lyckades då rappla ner spindeln i soffan så jag skakade i vild panik filten ovanför golvet och mycket riktigt trillade det ut en spindel. Puh. Johan såg till att spindeln avslutade sitt liv i platt tillstånd med en värdig begravning i soporna.
Vilken kväll.
Ledsenfis
Träffade en av våra grannar nu ikväll och fick veta att hunden varit en ledsenfis idag medan vi vart på jobbet. :( Gnällt och gråtit har han tydligen gjort...
Allt som har gått så bra på senaste tiden. Inget ensamgnällande alls har vi fått rapporterat på jättelänge. Men nu är det alltså dags igen. Suck. När ska han bli vuxen på riktigt?
Jag har nu klurat lite och konstaterat att dessa ledsna perioder verkar sammanfalla med hans jobbiga tonårsperioder då han överlag blir lite mer stressad och mindre nöjd med sitt liv trots att allt egentligen är lika bra som det alltid varit. Kan det vara en neturlig del i hans utveckling? Betyder alltså det att det kommer att gå över igen, precis som det gjorde förra gången?
Det gör i alla fall ont i mattehjärtat. :(
Lite gladare blir man åtminstonde när man tittar ut och ser den ljuvliga kvällssolen som nu tittar fram! Hoppas att den är här för att stanna! :)
Spårdagbok 5 juni
Spårlängd: ca 300 m
Terräng: Först kalhygge sedan vidare in i tät gammal skog
Väder: Ganska vindstilla, 8 plusgrader, molnigt.
Liggtid: 2 h
Särskillda förhållanden: Golfbana i närheten, återigen blod i spåret.
Idag la jag ingen vinkel eftersom hunden gick bort sig så totalt på det förra gången. Istället satsade jag på en rejäl bananböj. Han spårade väldigt säkert på kalhygget idag men gjorde ett par slag när vi kommit in i skogspartiet. Vad som ändå var positivt var att han tog upp spåret helt självständigt varje gång utan stöd från mig,
Matte hade inte uppmärksammat hur nära skogspartiet golfbanan egentligen är så det blev lite väl nära den här gången. Detta störde honom lite på slutet eftersom det var ganska mycket folk i rörelse på banan när vi spårade. Det var det här med att ha en plan för hur man lägger spåret.... :)
En sak som stör mig lite är att han inte spårar på marken mot slutet. Då höjer han huvudet och tar vittringen i vinden istället. Jag vet inte om det är ok att göra så, jag måste nog forska lite. Visserligen är detta något han framförallt har gjort de gånger han blivit störd på slutet, först korparna och nu golfarna. Det kanske har mer med störningen att göra än något annat?
Nu blir det chirre i soffan, uppladdning inför jobbarhelgen! :)
Örtvandring
Idag hängde jag med mor min på örtvandring runt lasarettet. Vi var ute i en och en halv timme och gick ca. 300-400 m under denna tid. :)
Hon som höll i det hela hette Alexandra och var fantastiskt duktig, hon berättade så otroligt mycket intressanta saker kring de växter hon visade så när en och en halv timme hade gått kändes det som om vi nyss hade börjat.
Vad har jag då lärt mig?
* Lindblad kan göra en mans haka silkeslen i flera dagar...
* Gronblad kan användas som plåster med läkande effekt...
* Brännässlor är bra för urinvägsinfektioner, järnbrist och depressioner...
* Maskrosor kan man äta och är bra mot förstoppning och ineffektiv matsmältning...
* Åker (nånting, jag vet hur den ser ut i alla fall) kan vara jättebra mot jättemycket som jag har glömt och kan vara jättefarlig om man blandar ihop den med en annan som ser nästan likadan ut...
* Blåbärsris kan man göra te på som är bra mot lättare former av diabetes...
* Björklöv är bra mot trötta njurar och kan dessutom användas att göra bodyscrub på...
Tänk vad mycket man inte visste. Besök gärna Alexandras hemsida om du vill veta mer... www.isdimma.se
Och varför fungerar inte länkfunktionen i blogg.se???
Spårdagbok 1 juni
Nu är det dags att börja träna ordentligt, man vill ju göra framsteg mellan träffarna på spårkursen... :)
Spårlängd: ca 400 m
Liggtid: 1 h och 45 minuter
Tid: Funderar på att stryka denna punkt eftersom jag ändå aldrig kommer ihåg att kolla...
Väder: ca. 20 grader varmt och sol på blå himmel, lite blåsigt.
Terräng: Gammalt kalhygge, mycket ris och bitvis "bergig" terräng.
Särskilda förhållanden: Första spåret med vinkel.
Jag trodde inte att jag skulle ha nån bil idag så därför hade jag inte plockat fram blodet ur frysen. När det sedan blev spårning i alla fall fick vi klara oss med bara klöven eftersom blod av någon anledning är väldigt segt att tina upp.
Jag la först en banansväng åt höger för att sedan lägga en 90 gradersvinkel åt vänster.
Hunden spårade säkert fram till vinkeln där han genade över hörnet och tappade bort sig helt. Här hjälpte det inte ens med ett sök-kommando utan jag fick ta tillbaka honom till vinkeln och sen hittade han rätt igen! :)
När vi närmade oss spårslutet så berömde jag nog lite för tidigt eftersom hunden stannade och tittade upp på mig precis före han nått ända fram till klöven (som fåglarna denna gång inte hade upptäckt...), fy matte!
Detta var också andra gången som hunden stannat i spåret för att kissa, så matte måste lära sig att komma ihåg att rasta ordentligt före spårningen. Jag vill ju inte att han ska vara störd av att vara kissnödig under spårarbetet.
Tänk att jag lär mig mer för varje gång som hunden arbetar.... :)
