Släktkalas på hundars vis

I söndags gjorde vi en dagstripp till Sundsvall där Chapps uppfödare bjöd på valpträff. Vi hade då antagit att det var bara förra årets kull (dvs. 8 valpar) som skulle träffas så döm om vår förvåning när det var ALLA syskon. Det vill säga alla 16 plus mamma. Många hundar blev det!

Ska man åka långt så måste man starta i tid, väckarklockan ringde kl. 05.00! Vi packade in oss och hunden i bilen vid sjusnåret och bilvädret var fantastiskt! Strålande sol hela vägen, kan det bli bättre? :)
Min favoritrastplats längs hela E4:an är Höga Kustenbron och där stannade vi för lite fika, hundrastning och inspektion av Chapps nya fiende nummer ett: Vindkraftverk! :) Vi tog en liten tur upp på berget där det står en sån där gigantisk vindsnurra och Chappen var mycket misstänksam mot detta nya fenomen. Han tittade mycket vaksamt uppåt och morrade och skällde åt den stackars snurran som inte ens kan försvara sig...


Chapp med bron i bakgrunden (typ...)

När vi kom fram efter 5 timmars bilande så fick vovven springa av sig lite och hälsa på dom syskonen som redan kommit. Det var riktigt roligt att se honom träffa hundar på det sättet, lugnt och sansat på hundars sätt! Svansen på topp och märkbart nöjd och belåten.

Under dagen blev det en massa nosande och busande med alla syskonen, massor med gott fika och härligt sällskap. :) Det var så kul att träffa alla andra hussar och mattar och höra  hur deras hund varit under de första åren och vilka problem de stött på. Det var också kul att se hur lika alla hundarna var trots att de ändå är så otroligt olika. Men till det yttre var många av dem som kopior av varann, herregud det var tur att man hade halsband på hunden så man såg vems som var vems. :)

Det var en mycket trött hund som packades in i bilen för hemfärd efter fyra timmar av syskonträff! När vi stannade och åt i Ö-vik sov han under bordet och lyfte knappt på huvudet när andra hundar gick förbi, vi fick till och med locka på honom när vi skulle gå tillbaka till bilen för han följde inte ens efter när vi reste oss... tröttnos!


Det är inte lätt att få med hela familjen på bild samtidigt men vi gjorde ett tappert försök... :)


Bror Melvin (Chapps kull). I princip det enda som skiljer dom åt är Chapps vita päls på bröstet.


Syskonbus


Chapp och mamma Nelly

Som vanligt får man vrida lite på skallen för att titta på en del bilder, Hur tusan gör man få dem rätt väg om de är tagna "fel väg"?

Det var verkligen hur kul som helst med valpträff! Jag ångrar inte för en sekund att vi åkte även om det var drygt 80 mils bilfärd... :) Tusen tack till Susanne, Rolf och Nelly för att vi fick komma! Och tack till alla härliga hundar och mattar och hussar för det trevliga sällskapet. Och tack till vädergudarna för det fantastiska vädret! :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0