Niftys liv och hundbestyr...

Men det tycker jag man har rätt till när magsjukan slår till. Men jag hyser hopp om att den är snabbt övergående och att jag snart är på benen igen. Men jag måste nog boka om min tandläkartid - igen. Jag tror inte dom vill ha mig där just nu.

Nu tror jag det blir lite Harry Potter på DVD. En typiskt bra sjukfilm. :)

Ikväll har jag vallat onyktra gubbar till deras rätta inkvartering och samtidigt funderat över hur i hela friden dom kunde bli så fulla på bara ett par öl. Jag tror inte ens att dom smugglat in någon systemkasse - det brukar man märka. Inte heller har de sprungit upp på rummet titt som tätt för en smygsup. Jag förstår inte - men det kanske är mig det är fel på...jag som aldrig förstått detta med lillördag. Eller fredag och lördag i det avseendet. :)
En av gubbarna halkade när han skulle gå från poolen och upp till rummet - och tog med sig biljardbordet i fallet. Alla som någon gång försökt flytta på ett biljardbord vet att det är en ganska stadig pjäs som inte så gärna flyttar på sig i onödan. :)

Sen har jag en nattlig fundering så här innan jag lägger mitt huvud på kudden och somnar. När jag ska lämna kommentarer hos annat folk med blogg.se-bloggar så måste man ju ibland skriva ett par lustiga små ord i en liten ruta innan man kan skicka kommentaren...ni vet sånt där som ska mota bort spammare. Är jag den enda som ofta måste försöka med en ny textsnutt ett par-tre gånger innan jag kan lista ut vad jag ska skriva? Är det något fel på mina ögon? Mitt estetiska sinne? Min hjärna? Jag börjar undra.

Godnatt.

Jag slösurfade runt på lite bloggar nyss och snubblade över följande uttryck: "Jag fick nyss hål i mina ögon på grund av denna söta hund".

Que?

Det var alltså en tjej som bloggat om hur otroligt gärna hon ville ha en mops och därtill lagt upp ett antal bilder på några vovvar. Och i kommentatorsfältet återfanns då ovanstående citat.

Jag vet inte, antingen börjar jag bli så gammal så jag inte längre förstår uttrycken som ungdomarna slänger sig med idag eller så har jag helt enkelt aldrig sett någonting så sött så jag fått hål i ögonen - och därmed inte kan relatera till uttrycket. Vem vet. :)

Till sakfrågan då angående mopsarnas söthet - Ja dom är otroligt charmiga om man bara ser till utsidan. Om man däremot går lite djupare så förstår man hur otroligt synd det är om många av dessa sötnosar. Problem med andningen och luftrören i allmänhet är mer regel än undantag. Dessutom kan jag tänka mig att de lätt får svampangrepp i alla dessa veck de har i ansiktet. Stackars små. Jag tycker att mopsarna är ett typexempel på avel som har gått för långt. Har vi verkligen rätt att manipulera en ras till dess absurdum bara för att vi tycler att det är sött. Hundstackarna lider för vår fåfänga. Jag ger tummen ner för det.

Direkt efter jobbet idag svängde jag förbi Coop för att inhandla den senaste filmen i Twilightsagan. New Moon är nu i min ägo. Som jag har längtat och väntat.

Nu ska vi bara avhandla en middag, en hockeymatch och en kvällspromenad innan jag än en gång får kasta mig in i Stephenie Meyers fantastiska värld. Tydligen är inte min Twilightfilm viktigare än hockey och mat. Hmpf. :)

På tal om Stephenie Meyer har jag läst den första boken i hennes nya serie "The host", eller "Genom dina ögon" som den heter på svenska. Den var väl helt okej men inte i samma klass som Twilightböckerna tyvärr. Jag kommer förmodligen att läsa nästa bok också trots att berättelsen inte fångade mig på samma sätt som vampyrerna men det fanns ändå någonting där som gör att jag vill fortsätta läsa.

Däremot har jag väldigt svårt att föreställa mig hur den boken ska kunna göra sig som film med tanke på hur stor del av den som utspelar sig i becksvarta tunnlar djupt ner under ökensanden. Vi får väl se.

Idag har jag varit på museum för första gången på jag vet inte hur länge. Och det var riktigt trevligt - det måste jag säga. Sandra med barn stod för sällskapet och det är alltid roligt att se saker ur ett barns perspektiv. :)

Men till min besvikelse har dom inte längre kvar kossan i mjölkpaketet. Det var enligt mig den stora behållningen på museumet när jag var barn. Men allting har väl sitt slut - även kossor. Sov i ro kossa lilla. :)

Museumet betydde mycket för mig som barn och det var riktigt roligt att återuppleva gamla minnen.

Jag konstaterar att Titti bar morronzoo på sina axlar. Utan Titti är morronzoo ingenting. Dessutom saknas Gert och även om jag alltid gillat Roger så kan han inte kompensera för de andra två som flankerar honom nuförtiden.

Jag saknar visserligen morronzoomagin men konstaterar också att Titti lyfter Rix eftermiddagssändningar till nya höjder. Och på eftermiddagen är man ju oftare vaken än tidigt på morgonen. :)

Hejja Titti! :)