Niftys liv och hundbestyr...

Igår var det personalfest i Ronnys jaktstuga, och vilken trevlig kväll det blev! :) God mat, gott sällskap och många goda skratt, kan det bli bättre? :) Nedan ser ni en av kvällens bästa bilder. Nu är det bevisat, även vuxna män måste sitta ner ibland. :)

När jag kom hem strax efter tolv i natt hittade jag min sambo sovandes på vardagsrumsgolvet. Sjuklingen våran hade hållit låda när husse försökte lägga sig i sängen för att sova och ville inte lugna sig förrän husse låg och kliade på honom på golvet. Förmodligen hade han både ont och längtade efter matte. Lillvovven min. Liiiite dåligt samvete får man allt även om man vet att det inte fanns något alternativ.

Men han är så ynklig i sin stooooora tratt. Stackarn.

Det blev inte många timmars sömn för mig då jag tog över nattskiftet från Johan när jag kom hem. Våran soffa är väldigt bra på många sätt men att sovas på är inte dess bästa användningsområde tyvärr. Och om man därtill lägger en hund som oroligt vankar av och an och som vill bli kliad på och är törstig om vartannat så blir resultatet sömnlöshet. Men vad gör man inte för sin mysgris?

Nu har jag precis pratat med veterinärerna eftersom Chappen inte har kunnat kissa än. Han lyfter på benet (!) men det kommer ingenting. Dom ville att jag skulle avvakta en timme till eftersom han nyss fått sitt smärtstillande för dagen. Förhoppningsvis släpper det på snart annars får vi åka in och kolla upp det.

Just nu känns det i alla fall som att den är det. Det är frostigt och kallt ute, solen orkar knappt upp bakom träden och det sitter vinterfåglar och kvittrar på vårt balkongräcke. Man längtar litegrann.

Man kan sammafatta det som att det var riktigt, riktigt bra. Det var värt sina 850 kr plus resa tur och retus till Umeå! :)

Några bilder från kvällen:

Idag har vi tittat på ett hus. Eller Johan har tittat och jag har kärat ner mig skulle man kunna säga. Jag vill säga åt banken att ge oss pengar NU så vi får flytta in imorgon men Johan tvekar.

Jag anstränger mig verkligen för att inte påverka hans beslut om huruvida han vill bo i skogen eller inte för det måste ju bli rätt för oss alla tre. Det är ju inte bara jag och hunden som ska trivas i vårat hus. En olycklig älskling är ju lika med en olycklig jag så det blir inte bra. Det är det inte värt hur bra huset och läget än är.

Men för min egen del kan jag bara konstatera att huset har i princip allt det jag vill ha. Massor med skog och berg. GÅNGAVSTÅND (dvs. nära) till en sjö med oändliga träningsmöjligheter. Massor med gräsmatta där man gott och väl rymmer en träningsplan för hunden. Fint kök. Öppen spis I SOVRUMMET. Nära till stan. Jag kan fortsätta hur länge som helst. Sen har huset förståss en massa praktiskta braigheter och några mindre negativa sidor som jag inte bryr mig om att gå närmare in på just nu. Sen har det också ett fint pris och bra förutsättningar för en budgivning... :)

Vi låter älsklingen sova lite på saken så ser vi vart vi hamnar. :)

Idag har jag inte mycket på min att-göra-lista. Jag tror att det börjar vara dags för en lång skogspromenad - bäst att passa på innan vovven ska träffa farbror doktor och måste ha tratt på sig i 10 dagar!

Sen överväger jag att dammsuga men det känns just nu knappast troligt att det blir någonting av det...pysselbordet lockar betydligt mer! :)

Jag har beställt parfym tillsammans med mamma från Yves Rocher och hämtade den äntligen idag! En gammal favorit, Ming Shu.

Bilden är lånad från Yves Rochers hemsida. Tyvärr är inte min flaska riktigt lika snygg men innehållet är ju detsamma. :)

På pysselbordet börjar julefriden redan infinna sig - det är snöflingor och julpapper överallt! :) Jag gjorde årets två första julkort idag och måste konstatera att jag känner mig otroligt nöjd med resultatet! Än så länge är årets tema isblått och brunt så det är kanske inte de klassiska julfärgerna. Jag tycker det känns uppfriskande att slippa allt detta röda och gröna som annars är det traditionella...

Och som om det inte vore nog med julkort - nu snöar det också! Visserligen är det väl en hel del regn inblandat också med vad gör det. Man får se till att uppskatta det man får eftersom man inte vet när det snöar nästa gång.

Nu har min blogg fått lite nya kläder, tack vare snälla Elin som förstår sig på det här med koder och design i kombination. :) Thanx! :)

Där man inte har nog kunnande (eller för den delen tid eller ork) för att fixa det själv får man helt enkelt ta hjälp av andra! :)

När jag kom till jobbet idag stod det blommor och väntade på mig. Med ett helt fantastiskt fint brev dessutom. Det gjorde min kväll. En kväll som till en början kändes ganska tung - jag var inte det minsta sugen på att jobba utan ville hellre vara hemma och sätta min åtgärdsplan för lillvovven i verket. Men efter att ha läst brevet så gick allting som en dans... tänk vad lite upplyftande ord kan göra. :)

Det fick mig också att reflektera över hur sällan man egentligen uppmärksammar folk omkring sig på att man tycker att dom är bra, att dom berör en och att dom är viktiga för en. Varför är vi människor ofta så? Ska det verkligen vara så svårt att ställa sig upp och säga "Du är bra"? Man borde verkligen göra det oftare. Hatten (eller snarare mössan så här i höstkylan) av för er som är duktiga på att uttrycka uppskattning!
Jag lovar att jag själv ska försöka bli duktigare på att berätta för personer vad de betyder för mig, på vilket sätt de gör skillnad i mitt liv.

Nu börjar det verkligen bli dags för att krypa till sängs, väckarklockan ringer om ganska exakt 5 timmar vilket betyder åtminstonde fyra timmar för lite sömn. Gonatt och kom ihåg att just du är värdefull för någon.

En bild på några vackra rosor från Petrinkullens rosenträdgård i Prag tyckte jag kunde passa bra som pynt för detta inlägg. Se och njut!

- Träna inte när jag själv är hungrig och trött.
- Träna inte när hunden är hungrig och trött.
- Inga cykelturer de dagar då hundträning står på schemat. Det i sig är nog stress för hunden för en dag.
- Träna inte seriöst tillsammans med andra hundar då klickern ligger tappad i skogen.
- Ha alltid en extra klicker i bakfickan.

Nu glömmer jag och förlåter mig själv för mina misstag. Det är en ny dag imorgon! :)

Idag är det söndag och det betyder i vanliga fall hundträning, men idag betydde det snarare katastrof. Ungefär allt det som kan gå fel när man lydnadstränar hund gick fel idag. Vi har verkligen varit bortskämda med en bra period sista tiden men idag kom bakslaget. Suck.

Nu ska jag analysera sönder detta för mig själv en stund och sen ska jag glömma det negativa, ta med mig de få ljusglimtarna och gå vidare. :)

Vi hade en ny praktikant på jobbet idag som för ovanlighetens skull faktiskt var riktigt duktig och till och med kunde ta instruktioner och sen lösa uppgiften rätt på egen hand. Såna praktikanter kryllar det inte direkt av. Tyvärr ska han byta praktikplats från och med imorrn eftersom han inte bor i stan och har problem att ta sig mellan stan och praktikplatsen... Mycket otur för oss och mycket turligt för hans nya praktikplats.

Men detta är inte det upprörande. Jag sa att han skulle lämna sitt telefonnummer så vi kunde ringa om vi behövde nån som jobbar extra i höst/vinter. Då fick jag veta att han saknar arbetstillstånd och uppehållstillstånd eftersom migrationsmyndigheterna beslutat att han ska utvisas till sitt hemland. Han får inte jobba. Han kan inte ha egna bankkonton. Han får inte skriva på några bindande avtal eller kontrakt. Han kan inte skaffa en lägenhet. Han får inte ha något körkort, han får inte ens köra EU-moppe eftersom han inte kan ta ett förarbevis. Han existerar i princip inte överhuvudtaget.

Jag kan för mitt liv inte förstå varför människor som inte begår något brott, gör rätt för sig och inte ligger samhället till någon last inte får stanna i Sverige. Det finns så mycket patrask som har uppehållstillstånd idag som inte borde ha det men hederliga människor dom ska ut. Hur f-n tänker svenska myndigheter? Jag förstår inte.

Det värsta är ju att han inte ens har någonstans att ta vägen. Landet där han kom från ger honom inte något nytt uppehållstillstånd och inte hans födelseland heller. Vart tusan har dom tänkt att han ska åka? Varför kan han inte lika gärna bo kvar i Sverige?

Jag blir så arg över svensk invandrarpolitik ibland. Visst, jag förstår att inte alla kan få stanna men allt för ofta känns det som att besluten fattats utan empati, medkänsla och medmänsklighet. Visst är det våra medmänniskor det handlar om?

Det som är mest frustrerande är att det inte finns nånting jag kan göra åt det. Man känner sig så fruktransvärt hjälplös!

På senare tid har det strulat en del med mina inlägg och nu påstår blogg.se att det beror på min webbläsare så jag provar nu den dom rekommenderar och kollar om det funkar.

Det är styckeindelningen som har strulat.

Jag vet åtminstonde en som blir väldigt glad om det lösar sig...Sandra hatar låååånga texter utan styckeindelning. Visst? :)

Kram till världen.

P.S Det verkar funka bra. Men jag tycker inte om Firefox i övrigt, så det blir nog bara bloggskrivande härifrån och allt annat från Google Chrome... :)
Konstigt bara att jag använt Google chrome hur länge som helst men det är först nu som problemet uppstår? Mycket konstigt...

Vaknade klockan halv nio. Duschade. Promenerade med hunden. Körde till stan. Stadstränade hund. Pratade en stund med Annie. Köpte biljett till nån föreläsning som min mamma ska gå på. Frukost.

Hundens ben verkar krya på sig bra. Idag har han full rörlighet igen och kan för sitt liv inte förstå varför matte envisas med att han ska vila istället för att skutta i skogen...

Idag lyckades jag boka nya biljetter till Pablo Francisco den 15 oktober! Tjoho! Hurra för att världen är full av klantskallar vars biljetter har släppts till försäljning.

Ja, som ni säkert har märkt har kärt barn många namn. Voffselofsingen är ett, lillvovven ett annat, Chapp ett tredje...

Kanske kommer du ihåg att jag skrev att vi bokat biljetter för att se Pablo Francisko i Umeå den 15:e oktober? Man kan tro att man borde kunna klara av att komma ihåg att hämta ut biljetterna innan de släpps för sörsäljning igen?

Jag tror att min hund har rullat sig i något som han enligt min mening inte borde ha rullat sig i.

Den 15 oktober åker jag och älsklingen till Umeå för en kväll... Pablo Francisco står på menyn. :) Man får passa på när man får chansen tänkte jag och bokade.