Jag tycker synd om mej...
Vaknade, eller vaknade och vaknade, jag vet inte säkert om jag ens hade sovit.... Men iallafall vid halv 4 i natt var jag mer sjuk än frisk. Betydligt mer sjuk än frisk. Sitter dock på jobbet nu i alla fall.... vilket jag kanske inte borde men det är så himla svårt att övertala någon om att de ska hoppa in och jobba för en kl. 06.00 på en söndag morgon.
Min plan är nu att försöka ringa in någon som kan komma och lösa av mig under dagen! Hoppas!
upptäckte till min förskräckelse att någon dessutom tyckte att det var en bra ide att jag skulle jobba till klockan 17.00 idag, JAG HÅLLER INTE MED! Åh, måste göra något åt detta där! Åsen måste jag fixa nån som tar mina barn idag, för så fort jag bara tar mig hem så ska jag SOVA! Sova igen alla de timmar jag var sjuk i natt, vilket var de flesta efter att jag kom hem.
Mådde helt ok när jag återvände hem från 103årsfesten vid 1-tiden i natt, men när jag legat en stund började jag få hjärtklappning, frossa och andra otrevliga symptom.
Nej usch, jag ber om ursäkt för mitt gnäll. Men idag är en sån dag då jag tycker synd om mej.
Festen igår var dock jättetrevlig, trevligt och roligt folk, lagom många, trevlig och MYCKET ren lägenhet att festa i...Ja! Bra helt enkelt. Det gör vi om, en dag då jag inte ska jobba dagen efter! =)
Nu ska jag fortsätta försöka lösa min jobbsituation!
