Spårdagbok 17 oktober

Terräng: Inget speciellt att notera. Se bild.
Väder: Vindstilla, 5 grader varmt, soligt.
Särskilda förhållanden: Inget att notera.
Längd: 500 m.
Liggtid: 3 h.
Spårtid: Jag glömde kolla klockan men det gick fort idag, lite för fort förmodligen.






Idag gick det undan kan jag lova. Jag fick bromsa från start för att överhuvudtaget hinna med själv. Snitslarna fick jag slita ner i farten för hade jag släppt linan då hade Chapp hunnit iväg en bra bit. Jag vet inte riktigt varför det gick så fort, på sista tiden tycker jag att han har spårat ganska koncentrerat och i bra tempo. Kan det kanske ha att göra med att det börjar bli lite fruset i marken?

På det stora hela tycker jag att det gick ganska bra om man bortser från det höga tempot. Inga större tapp utan bara några mindre tankepauser.

Spårdagbok 3 oktober

Nu har jag slöat med spårträningen länge nog, dags att ta sig i kragen igen! :) Idag körde jag på hårt med ett riktigt anlagsprovspår.

Terräng: Två skogspartier varvat med torr ängsmark. Mot slutet av spåret blev det rejält bergigt med några knepiga partier nedför branta sluttningar. Här var det också bitvis ganska snårigt.
Väder: 5-8 grader varmt, soligt, vindstilla. Lite frostigt i marken.
Särskilda förhållanden: Länge sen sist, svåraste och längsta spåret hittentills. Väldigt få snitslar.
Längd: 600 m
Liggtid: 4 h
Spårtid: 25 minuter.




Spårupptaget tog Chapp helt perfekt idag och de två första vinklarna satt klockrent. Efter vinkel nummer två var matte helt säker på att hunden var ute och cyklade men jag bestämde mig för att lite på att han är bättre på det här än jag och lita på hundens nos... Och visst hade han rätt. Han gick rakt på en av spårets få snitslar! Jag erkänner mig besegrad! :)

Efter vinkel nummer tre gjorde han ett ordentligt tapp men i efterhand tror jag att jag störde honom eftersom jag än en gång var helt säker på att han var ute på galen väg och hejdade honom lite. Förmodligen hade vi kommit på rätt spår igen om jag bara låtit honom sköta det själv. Jag tog tillbaka honom till vinkeln när det stod klart han han hade tappat spåret helt och efter det var det inge problem alls. Nästa vinkel gick också som en dans.

Sen kom vi in i det bergiga partiet där vi bland annat skulle nedför en rejäl sluttning samt under en tall och rakt genom ett stort enrissnår. Jag trodde att detta parti skulle ställa till med problem men han klarade det hur lätt som helst. Sista raksträckan före spårsluten var inga som helst problem. Jag hade medvetet lagt sista sträckan enkel utifall att spåret skulle visa sig vara för svårt så att jag skulle kunnna ta honom till spårslutet och låta honom lyckas med uppgiften i alla fall. Helt i onödan tydligen.

Heja hunden! :)


Spårdagbok 20 augusti

Terräng: Började i barrskog, efter vinkel nummer två blev det ängsmark för att senare på raksträckan gå över i lite stenig mossklädd mark. När vi närmade oss vinkel nummer 3 blev det väldigt blött i marken med stora vattenhål och väldigt blöt mossa. Denna terräng dominerade sen sista raksträckan innan vi mot spårslutet kom upp på lite torrare ängsmark igen.
Väder: Molnigt, 15-19 grader varmt. Mycket blåsigt åt flera olika håll.
Särskilda förhållanden: Mkt. blåsigt, det var omöjligt att lägga ett spår med många vinkel i en bra vindriktning - spåret hade flyttat sig en hel del, på sina ställen upp till 3 m i sidled.
Längd: ca. 400 m.
Liggtid: 3 h
Spårtid: 20 minuter

Chapp tog spårupptaget väldigt säkert liksom första vinkeln. Spårade noggrant med nosen i backen trots motvind. Han gjorde ett tapp på raksträcka nummer två (fortfarande i motvind) men efter att jag passivt väntat ut honom tog han upp spåret själv efter lite betänketid. Fick en känsla av att vinden ställde till det på den här sträckan.
Han tog de första två vinklarna väldigt bra - och betydligt snabbare än tidigare. Förut i sommar har han slagit väldigt mycket i vinklarna innan han bestämt sig för åt vilket håll han skulle. En klar förbättring mot tidigare alltså! :)
När vi kom upp på den steniga mossklädda marken på mitten av den längsta raksträckan spårade han mycket säkert och koncentrerat. Här hade vi ordentligt med sidvind vilket medförde att spåret tydligt  hade flyttat sig ordentligt, upp till 3 m i sidled åt höger. På denna sträcka gjorde jag förmodligen mina snitselförluster för detta spår... 4 stycken!!! Ska ut och leta reda på dem en annan dag...
Sen bar det av litegrann nerför innan vi kom ner i de blöta markerna kring sista vinkeln. Här blev det en del slag samt bad (!) i diverse vattenhål innan han tog sista vinkeln fint. Strax efter sista vinkeln bar det iväg på avvägar i våtmarkerna och jag lät honom gå ganska långt i linan innan jag bromsade honom och passivt inväntade att han skulle koppla på nosen igen och hitta tillbaka till spåret. Vinden borde inte ha påverket märkbart här eftersom detta var den enda delen av spåret där vi låg i medvind. När han väl hittade tillbaka så tog han sista sträckan utan problem. Heja hunden! :)


De gula pilarna är ett försök till att komma ihåg ungefärlig vindriktning i olika delar av spåret...

Spårdagbok 10 juli

Efter avslutningen på spårkursen har jag och hunden tagit lite spårledigt, men nu är vi på gång igen. Jag ska försöka hinna med åtminstonde ett spår till innan vi åker till Prag om en vecka.

Terräng: Började i lite gles gammal skog varvat med nyskog för att sedan gå över till ängsmark. Spåret svalutades i tät barrskog med mossbelagd mark.
Väder: Soligt, ca. 20 grader varmt.
Särskilda förhållanden: Första spåret med 3 vinklar. Tidigare har vi haft max 2 vinklar.
Längd: ca. 250-300 m
Liggtid: ca. 2 h

Hunden var lite osäker vid spårupptaget men när han väl kom igång så tycker jag att han spårade riktigt bra, koncentrerat till och med. Alla tre vinklarna tog han utan problem, denna gång krävdes det inte ens någon längre betänketid i vinklarna utan han tog dom nästan direkt.
Bloduppehållen verkar han klara utmärkt, jag märker dem inte ens trots att jag vet att det är där.
Som vanligt när vi spårar i närheten av golfbanan störs han bland lite av "golfljuden". Idag var det någon som körde omkring en golfvagn som gnisslade så det var vi visst tvungna att lyssna noga och länge på innan vi kunde fortsätta. Men han tog upp spåret på en gång när han väl lyssnat klart.
Något jag tycker är bra det är Chapps förmåga att hitta egna vattenhål i mossan när det är varmt då vi spårar.


Spårdagbok 27 juni

Idag var det dags för avslutning på spårkursen, fyra timmar i myggskogen! :) 30 grader varmt var kanske inte optimala förhållanden för hunden men myggen låg i alla fall lågt.


Terräng: Barrskog som sedan övergick i slyig terräng mot slutet.
Väder: Gassande sol, 30 grader varmt och inte ett moln så långt ögat kan nå.
Längd: ca. 300 m
Liggtid: ca. 2 h
Särskilda förhållanden: Dike strax efter spårstart, dock hyffsat torrt. Första spåret med bloduppehåll.

Det var som sagt extremt varmt idag och det märktes verkligen på hunden. Dessutom hade han nog stressat en del före efter att ha suttit tillsammans med de andra hundarna och väntat medan vi la spår och åt lunch under liggtiden. Jag försökte få honom att dricka innan på gick på spåret men han ville inte och sen när vi skulle börja spåra var han inte alls med på noterna. Han nosade ett par dm efter spåret men gick sedan av och rullade sig och hittade ett vattenhål i diket som han drack ur, sen blev han mer sugen och tog upp spåret när jag visade honom på det igen... det är inte lätt att vara hund när det är 30 grader varmt.
Sen tycker jag att han spårade riktigt bra en väldigt lång sträcka innan han tog en av sina små pauser för att rulla sig i riset. Den första vinkeln var inget problem efter att ha tagit en lov för att undersöka åt vilket håll älgskrället egentligen tagit vägen. Sen hände något konstigt... vi missade den andra vinkeln men kom ändå rätt på spåret - utan att varken jag eller Lena som följde med märkte något. Chapp måste ha genat ordentligt i hörnet så att vi inte märkte något. Sånt händer.
När vi närmade oss slutet var Chapp helt slut av värmen så vi stannade upp och gav honom lite vatten så att han skulle orka fortsätta sista biten. Med lite stöttning tog han sig fram och rullade sig förnöjt - i bajs!!!! Något sorts djur hade under liggtiden roat sig med att bajsa precis bredvid klöven! Jaja.

Jag är faktiskt mycket nöjd idag, med tanke på värmen. Tänk så bra det hde gått om det varit tio grader mindre varmt... :)



Spårdagbok 24 juni

Nu börjar vi vara på banan igen, hundens tankar verkar nu återigen vara mer inne på spårning än nånting annat. Nu känns det kul igen!




Spårlängd: Glömde räkna eftersom jag hade lite bråttom när jag la spåret, inte så väldigt långt, 200-300 m kanske.
Terräng: Gammalt kalhygge, ganska mycket högt gräs samt lite blöt , jordig mark på sina håll.
Väder: Mkt varmt, 25 plusgrader och sol vid spårläggandet. Ca 16 grader varmt och kvällssol vid spårandet.
Liggtid: ca. 2 h

Hunden spårade i ett lugnt tempo och jag upplevde att han var noggrann. Han gjorde flera stora lovar längs raksträckorna men tog alltid spåret självständigt igen utan att söka stöd hos mig. Matte hade också gjort sin hemläxa och väntade ut honom utan att ge någon hjälp överhuvudtaget, om man bortser från att försöka hålla linan i ordning... :)
Första vinkeln tog ganska lång tid eftersom rotvältan framför vinkeln tydligen behövde en noggrann undersökning innan vi kunde fortsätta. Vinkel nummer två tog han hyfsat beslutsamt efter att ha slagit en lov för att försäkra sig om åt vilket håll älgen tagit vägen. Sen var det mer eller mindre raka spåret fram till spårslutet utan någon extralov runt klöven som varit mer regel än undantag sista tiden.

Jag är riktigt riktigt nöjd! :) Hurra

Spårdagbok 15 juni

Spårlängd: ca. 350 m.
Terräng: Blandskog
Väder: En del regn under liggtiden, ganska vindstilla, uppehåll under spårandet. Mulet och kvavt.
Liggtid: 3-4 h.
Särskilda förhållanden: Spåret korsade en väg efter vinkeln, första spåret som någon annan än matte lagt.

Så var det dags för kurs igen och för första gången var det inte matte som lagt spåret. Hunden spårade väldigt lugnt och samlat NÄR han spårade. Tyvärr var han väldigt disträ och jag upplevde att hjärnan liksom inte alltid orkade med varför han utimellanåt behövde ta en paus och göra något annat. Suck. Jag hoppas verkligen att det är som Lena säger att det sitter i åldern. :)

Vinkeln tyckte jag att han tog ganska bra när han väl tog den och det känns ju bra i alla fall.

Vad som stör mig lite just nu är att han ofta missar spårslutet och tar en lov runt det för att sen hitta klöven. Men det kanske reder sig med tiden.

Matte ska nu koncentrera sig på att inte oroa sig så mycket när hunden gör någonting annat än spårar. Jag ska bara stanna upp, undvika ögonkontakt och inte prata. Jag ska bara vänta ut hunden tills han gör det han ska igen. För han vet ju vad som ska göras. Sen ska jag också prova lägga lite vinklar som inte är helt räta.


Spårdagbok 13 juni

Dags för nytt spår med vinkel...

Spårlängd: ca 150 m.
Terräng: Ganska tät blandskog, högt blåbärsris.
Väder: ca. 15 grader  varmt, ganska kvavt, regnade lite mitt i liggtiden, uppehåll under spårandet.
Liggtid: ca. 3 h.
Särskilda förhållanden: Blåbärsriset var väldigt högt så blodspåret låg betydligt högre än klövspåret.

Hunden arbetade i ett väldigt bra tempo idag, lugnt och samlat. Första delen av spåret spårade han bra men ju högre blåbärsriset blev desto högre spårade hunden. Förmodligen gick han enbart på blodspåret. Han gjorde ett rejält tapp en liten bit före vinkeln, kanske var det något riktigt spår som störde? Det syntes att han verkligen spårade, inte bara irrade fel. Jag tog tillbaka honom till spåret, efter att han rullat sig noggrant i någon smarrig doft, och sen spårade han säkert genom hela vinkeln och resten av spåret.
Jag är väldigt nöjd med hur han tog vinkeln denna gång så jag väljer att fokusera på det som gick bra och inte tänka så mycket på det som gick mindre bra. :)

Detta börjar kännas lite deprimerande. Spårandet har ju alltid varit Chapps grej men just nu fungerar det inte alls. Jag tror att anledningen till att jag blir besviken är att jag börjat ta sikte mot spårprov innan sommaren är slut. Nu lägger jag ner alla dessa planer för tillfället och så får vi helt enkelt se hur det går. Blir det inte i år så finns det ju fler tillfällen. Spårandet ska ju vara kul! :)




Spårdagbok 5 juni



Spårlängd: ca 300 m
Terräng: Först kalhygge sedan vidare in i tät gammal skog
Väder: Ganska vindstilla, 8 plusgrader, molnigt.
Liggtid: 2 h
Särskillda förhållanden: Golfbana i närheten, återigen blod i spåret.

Idag la jag ingen vinkel eftersom hunden gick bort sig så totalt på det förra gången. Istället satsade jag på en rejäl bananböj. Han spårade väldigt säkert på kalhygget idag men gjorde ett par slag när vi kommit in i skogspartiet. Vad som ändå var positivt var att han tog upp spåret helt självständigt varje gång utan stöd från mig,
Matte hade inte uppmärksammat hur nära skogspartiet golfbanan egentligen är så det blev lite väl nära den här gången. Detta störde honom lite på slutet eftersom det var ganska mycket folk i rörelse på banan när vi spårade. Det var det här med att ha en plan för hur man lägger spåret.... :)
En sak som stör mig lite är att han inte spårar på marken mot slutet. Då höjer han huvudet och tar vittringen i vinden istället. Jag vet inte om det är ok att göra så, jag måste nog forska lite. Visserligen är detta något han framförallt har gjort de gånger han blivit störd på slutet, först korparna och nu golfarna. Det kanske har mer med störningen att göra än något annat?

Nu blir det chirre i soffan, uppladdning inför jobbarhelgen! :)

Spårdagbok 1 juni

Nu är det dags att börja träna ordentligt, man vill ju göra framsteg mellan träffarna på spårkursen... :)

Spårlängd: ca 400 m
Liggtid: 1 h och 45 minuter
Tid: Funderar på att stryka denna punkt eftersom jag ändå aldrig kommer ihåg att kolla...
Väder: ca. 20 grader varmt och sol på blå himmel, lite blåsigt.
Terräng: Gammalt kalhygge, mycket ris och bitvis "bergig" terräng.
Särskilda förhållanden: Första spåret med vinkel.

Jag trodde inte att jag skulle ha nån bil idag så därför hade jag inte plockat fram blodet ur frysen. När det sedan blev spårning i alla fall fick vi klara oss med bara klöven eftersom blod av någon anledning är väldigt segt att tina upp.
Jag la först en banansväng åt höger för att sedan lägga en 90 gradersvinkel åt vänster.
Hunden spårade säkert fram till vinkeln där han genade över hörnet och tappade bort sig helt. Här hjälpte det inte ens med ett sök-kommando utan jag fick ta tillbaka honom till vinkeln och sen hittade han rätt igen! :)
När vi närmade oss spårslutet så berömde jag nog lite för tidigt eftersom hunden stannade och tittade upp på mig precis före han nått ända fram till klöven (som fåglarna denna gång inte hade upptäckt...), fy matte!
Detta var också andra gången som hunden stannat i spåret för att kissa, så matte måste lära sig att komma ihåg att rasta ordentligt före spårningen. Jag vill ju inte att han ska vara störd av att vara kissnödig under spårarbetet.

Tänk att jag lär mig mer för varje gång som hunden arbetar.... :)



Spårdagbok 28 maj

Ikväll var det dags för första träffen på viltspårkursen så här kommer en liten spårdagbok från kvällens spår

Spårlängd: 100 m kanske (kort pga. första träff och många hade ej spårat tidigare)
Liggtid: ca. 1 h
Tid: kollade inte pga. så kort spår
Väder: Mkt. blåsigt när vi la spåret men när vi gick det var fdet nästintill vindstilla. Kvällssol, 15-20 grader varmt.
Terräng: Första halvan av spåret gick över kalhygge med mycket ris sedan gick det över till tät barrskog med mossa på marken.
Särskillda förhållanden: Första spåret med blod samt fler än en person som gått i spåret.

Hunden var lite stressad och speedad när jag tog ut honom, det hade blivit mycket väntan i bilen under kvällen så vi lagt spåren ett och ett och sen gick dem ett och ett (totalt 5 stycken) men när vi kom fram till spårstarten lugnade han sig medan jag selade på ochkopplade lös honom. 
Han spårade sen i ett något högre tempo än sist och tappade spåret vid några tillfällen. Denna gång slog han självständigt i spåret och hittade tillbaka alldeles på egen tass utan att ens titta upp på mig. :)
När vi precis gått in i skogspartiet så blev det ett väldigt liv uppe i trädtopparna nära spårslutet där klöven låg. I träden runt omkring hade ett gäng korpar (?) slagit sig ner och blev mäkta upprörda när vi närmade oss "deras" klöv. Hunden blev ganska störd och stannade upp mitt i ett slag men när han klurat lite på situationen körde han ner nosen i mossan och spårade fram till spårslutet.
Jag är mycket nöjd med att han visade självständighet den här gången och att han fixade alla tappen själv. Däremot funderar jag lite över vad alla tappen berodde på. Detta spår var det första med blodstänk så kanske var det det som förvirrade honom? Eller var det vinden? Eller att han var lite uppstressad? Eller var det kanske litegrann av allt?
Matte kom också ihåg att ta med sig kopplet och halsbandet ut ur bilen så tillbakafärden blev betydligt enklare. 

Läxan till nästa träff blev att lägga sk. bananspår och förhoppningsvis hinna med att nosa på lite vinklar också.

Tack och gonatt! :)

Spårdagbok 21 maj 2009

Det är mycket möjligt att detta tycks totalt ointressant för de allra flesta utom för hundfolk som eventuellt snubblar förbi på sin väg någon annanstans men det är också så att jag skriver detta mest för min egen skull. För att kunna följa lillvovvens och min egen utveckling på väg mot viltspårprov. :)

Idag la vi årets första spår. Man måste ju börja komma igång innan spårkursen startar nästa vecka. Lite fakta:
Spårlängd: ca. 400 m. "Rakt" spår utan vinklar.
Liggtid: ca. 1 timme (kort liggtid pga. det hotande regnvädret)
Tid: (glömde visst kolla på klockan...10 minuter kanske)
Väder: 15 grader, kvavt, regn och åska i luften. Uppehåll under hela liggtiden samt under spårarbetet.
Terräng: Stenig skogsmark, mycket ojämt och mycket gammalt ris som låg utspritt över området. Växelvis mossbelagt, ganska blött fläckvis.

På det stora hela är jag mycket nöjd med hundens spårarbete idag. Det  märks att han har mognat en hel del sedan sist, bland annat jobbar han i ett betydligt mycket mer sansat tempo. Förra året hade matte problem att hinna med bak i linan men nu gick det riktigt bra. 
Hunden uppträdde också betydligt mer sansat i bilen och under tiden jag selade på honom och fäste linan i selen än vad han gjorde förra året. I fjol stressade han upp sig av förväntan vilket gjorde att det krånglade en del med allt sånt.
Han tappade spåret två gånger men det räckte då med ett sök-kommando så körde han ner nosen i backen igen och tog upp spåret igen. Mot slutet gjorde han några ordentliga slag men sökte aldrig stöd hos matte för att hitta rätt.

Dagens spår var det första vi gått där klöven fick ligga kvar i slutet av spåret, vovven var mäkta nöjd när han fick nosa på klöven samtidigt som han mumsade på köttbullarna.

Nästa spår ska jag vänta ut honom en längre stund innan jag ger sökkommando om han tappar spåret så kanske han hittar tillbaka till den självständigheten han uppvisade i sista tappet idag. Nästa gång ska jag inte glömma halsband och koppeli bilen. Klantjag. :) Det är inte praktiskt att ta sig tillbaka med sele och spännrem som koppel!

Nu måste jag ut och skaffa blod och stänkflaska till nästa gång!

RSS 2.0