En frid har infunnit sig...
...en sådan där efterbegravningfrid. Det är en skön känsla mitt i det sorgliga. Men visst är det förunderligt hur annorlunda sorgen känns efter begravningen. På bara några timmar så är det som om den förändrar från tung och hemsk och jobbig till lite lättare. Man kan som se framåt efter den, gå vidare och minnas de goda stunderna.
Efter min och Johans förlovningsfirande för några år sen så sa Rolf när han skulle gå hem "Jaaa, det var hemskt trevligt att jag fick komma, men det är trevligt att få gå hem också!" Jag hoppas att han tänkte så nu också, att det var trevligt att ha fått vara här i livet men att det också skulle bli skönt att få sova!
Det får nog bli ett av minna finaste minnen efter Rolf! Det var sån han var, rakt fram och ärlig! Glad och busig! Med glimten i ögat!
Sov gott Rolf! Och säg hej till alla jag känner där du nu är! Mormor, morfar, moster, farfar, tant Anna....
Efter min och Johans förlovningsfirande för några år sen så sa Rolf när han skulle gå hem "Jaaa, det var hemskt trevligt att jag fick komma, men det är trevligt att få gå hem också!" Jag hoppas att han tänkte så nu också, att det var trevligt att ha fått vara här i livet men att det också skulle bli skönt att få sova!
Det får nog bli ett av minna finaste minnen efter Rolf! Det var sån han var, rakt fram och ärlig! Glad och busig! Med glimten i ögat!
Sov gott Rolf! Och säg hej till alla jag känner där du nu är! Mormor, morfar, moster, farfar, tant Anna....
Kommentarer
Trackback
