Reseberättelse, del 2.
Väl på hotellet träffade vi vad som numera är Egyptens gladaste väskbärare! Egypten är nämligen ett sånt där land där man förväntas lämna dricks till höger och vänster, till exempel till väskbärare. Detta faktum kom vi på lite för sent och eftersom vi just hade landat hade vi inte hunnit växla sönder våra egyptiska pengar till lite mindre sedlar, så det minsta vi hade var en femtiopundsedel! Så vi hade inte så mycket till val annat än att ge honom 50 LE i dricks för att han hade burit den lilla väska vi hadekvar efter bagagebandincidenten.50 LE är ungefär fem gånger så mycket som man bör ge en egyptisk väskbärare.... Men oj vilken glad liten väskbärare vi hade resten av veckan. Han sken som en sol varje gång han träffade oss. Undrar varför :)
Dagen efter var 30 grader varm. Kom ihåg att vi fortfarande bara har de kläder vi rest i. Puh. Det var varmt! Mådde inte så bra på förmiddagen så jag stannade på rummet för att vila och övertala mig själv om att väskan skulle komma tillbaka.
Tala om lycka när det helt plötsligt ringer och en vänlig liten kvinna berättar för mig att dom som hade tagit vår väska hade hört av sig till resebolaget och att vi skulle få väskan under dagen! Hurra! Jag mådde genast lite bättre och några timmar senare åkte vi ut till flygplatsen för att hämta väskan.
Egypten har poliser som ser jättearga ut hela tiden. Dessutom kan dom ingen engelska. Jag tror ni kan föreställa er hur lätt det var att försöka få dom att förstå att jag inte hade tänkt spränga vare sig flygplatsen eller någonting annat utan bara var där för att hämta min stackars väska som vart ute på vift i vida världen. Jag tror det tog säkert 25 minuter bara att lyckas ta sig in på flygplatsen, väl inne hittade jag en vänlig själ som hjälpte mig igenom åter tusentals passkontroller och förbi arga poliser så att jag kunde hämta väskan. Alltmedan Johan och hans stackars mamma satt kvar i taxin på parkeringen i 30 grader. Men vilken lycka när väskan till slut var hämtad!
Det första vi gjorde var att byta om och kasta oss i pölen, också känd som poolen. :) Det var typ den bästa stunden på hela veckan!
Återigen tar jag nu paus i berättandet, denna gång inte för att köpa bil utan för att vispa ihop en våffelsmet. :)
Dagen efter var 30 grader varm. Kom ihåg att vi fortfarande bara har de kläder vi rest i. Puh. Det var varmt! Mådde inte så bra på förmiddagen så jag stannade på rummet för att vila och övertala mig själv om att väskan skulle komma tillbaka.
Tala om lycka när det helt plötsligt ringer och en vänlig liten kvinna berättar för mig att dom som hade tagit vår väska hade hört av sig till resebolaget och att vi skulle få väskan under dagen! Hurra! Jag mådde genast lite bättre och några timmar senare åkte vi ut till flygplatsen för att hämta väskan.
Egypten har poliser som ser jättearga ut hela tiden. Dessutom kan dom ingen engelska. Jag tror ni kan föreställa er hur lätt det var att försöka få dom att förstå att jag inte hade tänkt spränga vare sig flygplatsen eller någonting annat utan bara var där för att hämta min stackars väska som vart ute på vift i vida världen. Jag tror det tog säkert 25 minuter bara att lyckas ta sig in på flygplatsen, väl inne hittade jag en vänlig själ som hjälpte mig igenom åter tusentals passkontroller och förbi arga poliser så att jag kunde hämta väskan. Alltmedan Johan och hans stackars mamma satt kvar i taxin på parkeringen i 30 grader. Men vilken lycka när väskan till slut var hämtad!
Det första vi gjorde var att byta om och kasta oss i pölen, också känd som poolen. :) Det var typ den bästa stunden på hela veckan!
Återigen tar jag nu paus i berättandet, denna gång inte för att köpa bil utan för att vispa ihop en våffelsmet. :)
Kommentarer
Postat av: Linda
Gud så härligt!!! Med sol och värme alltså, inte försvunna väskor och jobbiga egyptiska tjänstemän. Jag er framemot del tre! :D
Jag har för övrigt en faster som badade i pollen under en semesterresa till varmare breddgrader... ;P
Postat av: Carro
Nämen hej!Kul att du hittat till min blogg. Att filmen var bra? :) Vad händer hos er nu förtiden då? Kram
Trackback
