Niftys liv och hundbestyr...

Så många timmar kan man få sova när ens granne har fest hela natten och väckarklockan ringer kl 04.00.

Jag förbereder en mycket arg lapp. Jag är bra på lappar!

Hade du hört den förut?

Jobbig granne ett av två är i färd med att flytta härifrån (måtte det bara inte flytta in någon värre...) och jobbig granne två har fest. PÅ EN ONSDAG! Finns det ingen hejd på hur vansinnig världen kan vara?

Det är idag det! Detta var också dagen då planen var att spårträna hunden men det blåser lite för mycket...typiskt när vädret i övrigt är perfekt! Jag hoppas att det mojnar lite snart.... :)

Jag har funderat en del på det här med att ha mål i livet. Det är ju skitsvårt. Eller det är inte så knepigt att klura ut slutmål i olika situationer men att bena ut delmålen är ju tokknepigt.

Hur ska man nå fram dit man vill? Vilka delmål ska man sätta upp så att slutmålet inte känns överväldigande och ouppnåeligt?

Varför finns det ingen bok med alla svaren?

Man kanske skulle bli ett Jehovas vittne... Haha. Jag träffade en kvinna för nån vecka sen som påstod sig ha alla svaren. Men hennes svar rörde i och för sig såna saker som när allt lidande skulle ta slut och så. Tydligen skulle allt världens lidande snart vara över eftersom han där uppe snart hade fått nog av människans sätt att hantera sig själv och sina friheter. Då skulle bara de som var rätttrogna (?) bli kvar på jorden och han skulle tydligen styra så att allt blev bra. Jojo.
Roligast var hennes öppningsfras där i dörröppningen, hon hade nämligen läst något intressant (!) i bibeln... jaja. Jag läste också något intressant i en bok häromdagen, men den som vill höra får fråga. Jag tänker inte springa omkring och knacka dörr om det.

Nu får jag väl något vittne efter mig, men tro mig, det är inget personligt. Det här med gudstro har jag aldrig vart mycket till övers för... Oavsett vilken bibel det gäller. Det är säkert jättefint för er som tror, men snälla, jag vill inte bli predikad för om jag inte har bett om det.

Det är klart, hade jag en bok som påstod sig ha alla svaren skulle kanske det mesta kännas lättare. Men frågan är, behandlar man då symptomen eller orsaken?

Idag kan jag för första gången ärligt säga att jag vann fajten mot hunden! Ett stort steg mot det där underbara hundlivet jag ser fram emot!

Nu ska det banne mig bli andra bullar här hemma! En gång för alla ska vovven bli varse vem som ska styra den här skutan. Nu har jag blodad tand, jag tar fajten!

Alla dispyter som sker inom hemmets väggar mottages tacksamt eftersom det är betydligt lättare att ta fajten när det inte känns som att hela världen tittar på!

För övrigt går Dagens applåd till Sandra som tagit sig ned till dojon och tränar! Heja Heja Heja! :)

Idag började jag pyssla med årets julkortsskörd. Jag har hittentills hunnit med 4 stycken och känner mig faktiskt riktigt nöjd med allihop, så egentligen borde jag sluta nu medan jag fortfarande är på topp!
Temat i år är än så länge julkramar...men man vet aldrig vart det slutar innan man är färdig. Det är ju trots allt ungefär ett 20-tal kort som fortfarande är ogjorda...jag är nämligen en sån där som skickar ganska många julkort varje år. Till stora som små, ibland går det till och med iväg flera kort till samma adress. Då slipper till exempel brorsdöttrarna att dela på sitt kort, istället kan de få varsitt som de får ha inne på sina egna rum. Förra årets skakiskort gick verkligen hem hos de små...

Nu tror jag att jag ska plocka undan pysslet och leka lite kurragömma med hunden!

Jag tänker nu avsluta med att be om ursäkt för detta illa författade inlägg, språkpoliser gör er icke besvär. Jag vet redan hur illa sammansatta meningarna är. :)

Kram till världen.

Idag har min lilla hund roat sig med att först trampa omkring i lera, för att sedan hoppa upp och sätta tassarna ungefär överallt på sin matte. Jajjemän, det tyckte han för stunden var en alldeles lysande idé! Man kan konstatera att vi inte riktigt var överens på den punkten vilket lillvovven också blev varse!

Efter den starten på kvällens hundkurs var jag lite orolig för hur detta skulle sluta, men glatt överraskad kunde vi åka hem och konstatera att det gick riktigt bra. :)

Nu har jag dessutom köpt en ny älgklöv eftersom den förra klöven la sitt sista spår igår. Man måste ju passa på medan hösten ännu inte har övergått i vinter.
Jag trodde att gårdagens spår skulle vara en riktig utmaning för Chapp men tvingades inse att jag kraftigt underskattade hans spårförmåga. Jag måste nog omvärdera och klura till det ytterligare, framförallt ska jag nog lägga betydligt längre spår än vad vi gjort hittentills.

Jag visste att han var en väldigt duktig spårhund men att han var så här duktig det hade jag nog aldrig vågat tro. *skryt* :)

Just nu är jag till synes frånvarande från det mesta av social karaktär. Jag vet egentligen inte hur det kom sig men just nu är det där jag är. Just nu:et används för att lära vårt lilla stressmonster till hund att varva ner och att klura ut hur vi ska hantera hans förmåga att varva upp utan att kunna varva ner.

Idag har jag börjat plita ner en typisk dag i Chappens liv med husse och matte. Jag har också plitat ner alla våra gemensamma rutiner för att försöka hitta orsakerna till stressandet. Dessutom har jag punktat upp alla de situationer som alltid slutar i stress och bråk som följd.

Förhoppningsvis blir jag lite klokare av detta. Förhoppningsvis hittar vi en strategi för att bryta den onda cirkeln. Förhoppningsvis har vi snart en lugn och harmonisk hund som är tillfreds med livet. Förhoppningsvis har jag snart hittat tillbaka till den sociala samvaron med yttre omvärlden.

Förhoppningsvis har inte folk tröttnat på mig när jag är redo för nya tag. :)

Ikväll var en sån där h-veteskväll på jobbet. Allt var upp och ner redan när jag började och sen bara fortsatte det. För lite personal, samt stökiga och jobbiga gäster. Och varför i hela friden ska allting hända exakt samtidigt när allting har hela kvällen på sig att hända?

Avrundade kvällen fint med att tillkalla farbror blå, och jag fick inte bara en utan två farbror blå. Och dessutom en tant blå! Det fanns ingen hejd på hur mycket uniform det plötsligt fanns på mitt jobb av alla  jobb. Det jobb som sällan är dramatiskt i vanliga fall.
Det var i alla fall en obehaglig situation som jag inte får skriva nåt om. tystnadsplikt och grejer vet ni. Stackars sambon fick ställa upp som bollplank när jag kom hem halv två på natten. Tur att vi kan ta sovmorgon imorrn!

Och nu kan jag inte sluta tänka och som följd av detta kan jag inte somna. Suck.

Vet ni förresten att jag stavar som en kratta kl. halv  tre på natten? Ni ser det inte eftersom jag av hänsyn till alla språkpoliser läser igenom och rättar det mesta innan jag publicerar men jag ser det, och skrattar gott åt mig själv! Det är som om alla tangenterna har flyttat närmare varann sen sist...

Nej nu ska jag återigen avvisa datorn från sovrummet där den egentligen är bannlyst. Ikväll gjorde jag ett undantag! Det ska inte hända igen! :)

Sov gott alla ni som kan.

Hur är det möjligt att lyckas glömma bort Greys när jag till och med skrivit det på bloggen? Suck. Jag är hopplös på att följa serier.

Gårdagskvällen spenderades i alla fall i trevligt sällskap med Ella och hunden Ior. Första halvtimmen var Chappen helt omöjlig och uppstressad. Men sen efter en stund så blev det lite bättre ordning på torpet. Vi hade dessutom turen att hitta ett inhägnat område där vi kunde träna inkallning, och tur var väl det eftersom vi vet att Ior och Chapp ofta tycker att hundkompisen är mer intressant än allting annat.
Det blev ett antal repor runt området men några inkallningar får vi ge i alla fall 8 av 10 poäng för, inga tiopoängare än så länge men det kommer med tiden! :)

Ikväll blir det nog mest slapp i soffan samt vakta på vovve med dålig mage så vi undviker olyckor. Det är kul nästan jämt att ha hund. Kanske en tidig sänggång? :)

Greys Anatomy!

Haha, jag tycker det var himla roligt att dom efter alla dessa år upptäckte att norrans logga egentligen var en älg och ingen ren! :) Det stod att dom inte lyckats hitta någon information angående beslutet att gå från älg till ren i loggan. Jag tror att det helt enkelt var nån som misstolkade älgen och tog den för en ren och sen levde det lilla misstaget vidare genom norrans historia. :)

Jag måste säga att jag tycker att nya Norran var riktigt bra. Visst läste jag vilse utimellanåt och det kändes ibland som om karta och kompass borde ha bifogats för bortvirrade läsare. Men det är ju ungefär som när dom byggde om Coop. Första månaden hittade man ingenting men nu är det ju inga problem, man anpassar sig och lär om på nytt!
En av dom bästa grejerna med nya Norran tycker jag är storleken. Vi har ett ganska smalt köksbord och tidigare tog tidningen upp typ hela bordet. Nu kan man ju faktiskt använda merparten av  bordet till det som bordet är tänkt för. Nämligen frukosten!

Jag säger heja norran!

Nu ska jag gå in på norran.se och botanisera bland det gnäll somm oundvikligen följer med modernisering av morgontidningen!

Idag är en dag 7 år efter dagen jag blev tillsammans med min älskling.

Idag är en dag med strålande väder.

Idag är en dag då jag avnjutit nya Norran.

Idag är en dag då jag tog sovmorgon.

Idag är en dag då jag myser under en filt i soffan medan hunden förnöjd tuggar på sitt tuggben.

Idag är en dag då jag är ledig.

Idag är dagen efter mötet med "the big boss".

Idag är mycket!

Inatt drömde jag att någon hade dött och att vi skulle på begravning. Av någon anledning skulle denna begravning repeteras först och prästen drog igång något sorts skådespel med bildspel och grejjer för att åskådliggöra någonting viktigt. Inblandat i detta skådespel var en talgoxe som jagad av en bretonvalp (läs hundvalp av rasen Breton, stående fågelhund) förtvivlat hoppade uppför en trapp som ledde ända upp till taket där fågeln fann sig inmålad i ett hörn.

Konstig dröm, men nu till sammanträffandet, jag träffade årets allra första vinterfågel idag. Ett litet sällskap med talgoxar (!) slog sig ned på vårt balkongräcke imorse när jag slöade till lite i soffan efter frukost. Hmm. Vad betyder detta? Ska man vänta sig att fler delar av denna dröm ska slå in? Död? Galna präster? Eller att Johan ska cykla (!) uppför Mount McKinley?

Jag drömmer mycket konstigheter just nu, häromnatten drömde jag att vi var strandade ute på någon enslig gård. En hop med okända män höll till inomhus och utförde någon sorts sjukvård, medan vi kvinnor befann oss ute vid nån jordkällare. Vi skulle hämta potatis men för att komma åt potatisen behövde vi först ta hand om de kroppar som förvarades i jordkällaren. Skitläskigt. Dom skulle tvättas och snyggas till för att sen begravas.

Jag ser ett mönster i mina drömmar. På ett eller annat sätt är döden inblandat. Nej nu sätter jag drömstopp!

Jag insåg idag att fyra månader av träningsuppehåll resulterar i följande: svårighet att komma ihåg vad som ska packas ner i träningsväskan, svårighet att komma ihåg hur man planerar ett bra träningspass, svårighet att hitta sin instruktionsbok, svårighet att strukturera sin egen träningshjärna.

Hur f-n gjorde man det här? Hjälp!

Jag hade planerat att det skulle vara strålande sol och vackert väder idag. Det gick ju som det gick med den saken. När jag vaknade och såg regnet ställde jag in dagens spårträningsplaner... men när regnet bröt upp nu på eftermiddagen så skyndade jag mig att ringa mamma och be henne tina upp älgfoten. Här skulle spåras!

Spåret blev lite längre den här gången, och mycket blötare än tidigare, och ordentligt mycket knepigare. Mer ojämn terräng, träd och buskar som skulle rundas eller forceras samt stenar och skit som låg i vägen.
Till skillnad från de första två spåren vi gick så svängde dessutom spåret lite så hunden gick inte riktigt lika säkert den här gången, han tappade spåret en gång och fick slå en del innan han hittade rätt. Men rätt hittade han minsann.

Chapp - världens bästa spårhund. I mattes ögon i alla fall. :)

Ett extra plus var att vi hittade lite nya promenadvägar uppe i berget och runtikring. :)